Att gå här att vara missnöjd med något som är ganska lättfixat. Jag står där och ser mig i spegeln och det är liksom inte jag. I mina tankar är jag troligen inte bara 5 år yngre utan även smäckrare i min kropp. Men det räcker nu. Missnöjespartiet is over. Hur svårt kan de va att skärpa till sig lite med maten och träna regelbundet. Det finns ju folk som inte alls kan gå. Jag kan. Jag kan springa, gå på pass och allt möjligt. Nä nu kör jag! Satsar på 3 kilo. Men framför allt ska rumpan upp och låren inte dallra omkring i byxorna.
Inte för att jag behöver blogga om det men det känns bättre att skriva någonstans.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar